Tankeexplosioner...

Det blev för mycket. Alldeles för mycket. Miljoner tankar snurrar i mitt huvud, och magen fylls för varje minut av ännu fler förvirrande känslor. Jag är inte särskilt glad just nu. Känns som om hela världen har vänt sig, samtidigt som jag tänker att jag borde inte vara förvånad.
Jag har så många inlägg i min hjärna som bara skriker på fingrarna att de vill sättas på pränt. Men jag kan inte göra det än. Jag har frågor som jag behöver svar på först.
Jag vägrar lägga mig. Jag vägrar ge upp på grund av det här. Men det känns inte bra. Och därför dippar energin.

Jag tar ansvar och ber om ursäkt då jag felat. Jag försöker förändra mig på de sätt som jag behöver och kan. Men jag tänker inte ta på mig skulden för allt. Och är det det som krävs - ja då får det vara.

Z