onsdag 4 november 2009

Rest in peace.

Var på bio idag med A. Vi såg "This is it!". Ni vet, Michael Jacksons film. Eller iallafall dokumentären om hans comeback som aldrig blev av.

Jag tyckte den var väldigt bra. Den visade en bra sida av MJ som artist, oavsett vilka åsikter man kan tänkas ha om honom som person.

Folk i biosalongen var väldigt tysta. Jag hade hört att folk sjöng med i låtarna på premiären. Det enda som hördes var några enstaka snyftningar här och där. Jag själv började gråta ungefär en halv minut in i filmen. Sen var det kört, tårarna slutade aldrig rinna.

Jag har alltid gillat Michael Jackson. När jag var liten hade jag en poster på garderoben som jag pussade godnatt varje dag. Jag ville nog gifta mig med honom.

Som jag skrivit tidigare så har jag väldigt starka minnen och känslor till musik och MJs musik är inget undantag. Snarare tvärtom, men så personlig tänkte jag inte bli här. Men jag kan ju säga så här, tårarna kom inte bara för att en av världens största musiker är död. Har inte kunnat lyssna på honom sen han dog, så bion blev en stark upplevelse.

Jag kan verkligen rekommendera er att gå och se den. Oavsett om ni var fans eller inte. Det räcker om ni gillar musik.



Z

Inga kommentarer: