Snark?

Man kan ju tycka att vissa saker har man stenkoll på. Som det där med ens eget välmående.
För att ha levt med en och samma berg- och dalbanesjukdom i 16 jäkla år så är jag visst väldigt duktig på att ignorera mina egna symtom. Trötthet, rastlös, deprimerad, svårt att sova, lat (nästintill apatisk). Men tack herr Doktor som ser till att jag tar blodprover (ryyys) och håller allmän koll på mig. Jag borde ju dessutom ha fattat att med all denna träning som jag har börjat med och försöken att gå ner i vikt (som för övrigt inte har funkat av NU uppenbara skäl) så är det ju solklart att mina hormoner får för sig att börja jävlas igen.

Så nu är vi tillbaka igen där min medicindos skall provas ut, och det är ju verkligen nåt att se fram emot.
Såna försök borde nämligen utföras med mig på en öde ö. Ba så ni vet.

Annars då? Jag stod än en gång i köket och improviserade och fasiken vad gott det blev!

2 strimlade kycklingfiléer
2 hackade vitlöksklyftor
Woka i ca 3-4 minuter
Tillsätt därefter;

1 strimlad röd paprika
½ skivad gul lök (nu provar vi lök igen!)
½ broccolibukett i bitar
1 fjärdedels blomkålshuvud i bitar
1 dm skivad purjolök
och stek allt ganska hastigt.
Det blev rätt mycket i pannan så jag stekte i 2 omgångar.

När allt var färdigwokat så tillsatte jag ca 6 msk ostronsås, 1 ½ dl vatten, lite strösocker och 1 tsk fisksås, lät det puttra ihop, färdigt!
Serverar med jasminris och salta cashewnötter.
Matlåda!!!

Z